Världshistorien i antroposofisk belysning

Beskrivning

Nio föredrag, hållna i Dornach, 24 december 1923 till 1 januari 1924 under mötet för grundandet av Allmänna Antroposofiska Sällskapet

Ur innehållet:
Mänsklighetens själshistoria i samband med utvecklingen av minnet -/ Insikt i själshistorien gör världshistorien förståelig./ Nutida föreställning och minne, känsla och vilja samt deras motsvarigheter hos de förhistoriska orientaliska folken./ Utveckling av minnet./ Vägen in i det inre.
Medvetenhetsskikt och utvecklingsimpulser hos Asiens gamla folk -/ Den gamla tidens upplevelse av världen./ Upplevelsen av jordens omgivning som det nedersta området av ett enhetligt världsallt med fyra plan./ Dagsmedvetande: drömmande vaka, som förvandlar intrycken av världen till imaginationer, upplevelser av elementarandar./ Sömn: dunkelt medvetande om den tredje hierarkins värld, nedstigande till den andra hierarkins värld. Den invigdes medvetande: utveckling i förväg av det nutida vakna medvetandet, att läsa och skriva, att erfara den andliga tomheten, moralitet, utjämning genom möte med den första hierarkins väsen. Den yttre historiens gång i grymma erövringskrig. den däri liggande impulsen till vidareutveckling: unga folks möte med äldre folk för att med hjälp av deras dödskrafter erhålla ett klart medvetande. Annorlunda senare hos grekerna: deras överskott av dödskrafter i jämförelse med livskrafter; det trojanska kriget såsom ett ångest krig.
Den egyptisk-kaldeiska tidsåldern. Gilgamesh och Eabani -/ Dubbelheten i det mänskliga jag-medvetandet under den tredje efteratlantiska tidsepoken: Det själslig-andliga sjunker ned i det fysisk-eteriska. Gilgamesh och Eabani. Samverkan mellan Gilgameshs ”gamla” erövrar kraft och Eabanis ”unga” klarseende kunskap, också ut över döden. Gilgameshs medvetande om den världshistoriska övergången genom inre erfarenhet, inte genom tillhörighet till de asiatisk-kosmiska mysterierna. Odödlighetsproblemet. Medvetandet om samhörigheten mellan mänsklighetsutveckling och jord utveckling. Sista kvarlevan av de asiatisk-kosmiska mysterierna i Efesos; deras tillgång till den eteriska världen. Gilgameshs och Eabanis åtrförkroppsligande som lärjungar i de efesiska mysterierna; konsolidering av de tidigare andlig-själsliga upplevelserna till jordisk visdom. Utbildning av ett klart medvetande om människans dubbla tillhörighet till den jordiska världen och den övre andliga världen.